söndag 17 juni 2018

Scoutläger



Trött men otroligt nöjd sitter jag nu i bussen på väg hem från Kåtan (Finlandssvenska scouters stuga i Lappland, Muonio). Bussen är fylld med ett härligt gäng spejarscouter (tonåringar), känner mig som en del av denna "familj"



Vi tillbringade några dagar vid stugan, men vårt huvudmål var vandring. Vandring i fjällen med full packning.


Om jag njöt?! Titta bara på bilderna, de får tala för sig...


Pga. vissa omständigheter kunde jag inte starta vandringen från början men hakade på/mötte upp resten av gruppen senare.









Min/"lilla gruppens" vandring gick från Vuontispirtti via Montellinmaja över Lumikero (662 möh) och ner till Suaskuru där vi slog upp vårat läger för natten...hade bara lite svårt att somna för solen som bländande mig klockan 22 ;-)





Följande förmiddag återförenades vi med resten av gänget, åt lunch och vände tillbaka över Lumikero, förbi Montellinmaja och slog läger vid Nammalakuru.







Vi vaknade tidigt i regn och blåst. Spejarna fick välja den kortare eller längre vägen "hem"...jag valde den längre. Vandring sträckte sig från Nammalakuru till Pallastunturin luontokeskus, med en avstickare upp på Taivaskero (808möh). Fick senare höra att det blåst 15m/s och 20 m/s i byarna uppe på toppen...


Det har varit en avkopplande vecka och jag känner mig till freds...ett lugn i själen och härliga minnen.


Tack scoutkamrat!



Vårfestklänning



Inte trodde du väl att jag kunde låta bli att sy en ny vårfestklänning åt fröken!? Nej, det är ett måste och en "tradition", men i år blev den förvånats värt lika den ifjol...kanske för att på önskelistan stod en likadan men inte så urringad i ryggen...





Tyget kommer från Eurokangas, sidenbandet från Karnaluks... Mönstret är från Mekkotehdas koulutytön tyyliin boken, Merili modellen men med mindre urringning baktill + en rosett för det där "lilla extra".

onsdag 6 juni 2018

När bitarna börjar falla på plats

Det känns bra!...måste riktigt känna efter men det känns faktiskt bra idag...(nu tänker jag på flytten till Texas). Visst lever jag i en bergochdalbana av känslor och jag vet att det ännu kommer svåra dagar som avlöses av bra dagar, men så skall det väl vara.


Många ? har rätats ut, Huset! Skolor! Bil! Terapier! Idag står det möbler på agendan, skall försöka samla en lista på vad jag vill att ska finnas i huset då vi anländer (Janne åker lite före...). Inte så enkelt för mig som vill gå och titta och känna och fundera och återigen fundera innan jag bestämmer mig ;-) Färgerna, materialen, känslan...är viktiga för mig, men någonstans måste vi börja med att bygga upp ett nytt hem. Det att jag inte sett huset (annat än på några fotografier) underlättar ju inte saken heller, men det blir spännande. Väntar!



Visst är det "stora" beslut som skall fattas som t.ex. då jag sa upp mig från jobbet. Visst känns det som man står på lite svagare grund, men jag försöker intala mig själv att kanske det är början på något nytt...kanske det finns någon mening med det!? Vi får se... Nu just känner jag mig okej med det, men måste säga att det inte varit lätt. Andra stora "beslut" är att "riva upp" barnen från deras trygga skolgång, vi har inte riktigt klart hur det kommer att bli med E som blir utan avgångsbetyg från grundskolan (kanske det också gäller T och L, beroende på hur länge vi blir borta)? Om vi kommer tillbaka efter två år...hurdant avgångsbetyg får då T och L? Måste de läsa in alla "kurser" det missat? Hur kommer det att gå med A:s finska? Nå, det är bara "världsliga" saker...jag är säker på att de också kommer att lösa sig och att de kommer att få så mycket mera istället...



Som nästa på listan, efter att jag gjort lista på möbler, så står att hitta ett hem åt våra katter! Vet du någon som skulle vilja ha två hankatter (Findus och Maja , även kallade  Petter och Nisse-Petter) så hör av dig, snälla?! Snart vet jag inte vad vi skall göra med dem...

söndag 13 maj 2018

Morsdag...


Tänk att få sitta med fötterna upp, lyssna till fågel kvittret/sången, höra göken på håll, en spillkråka (eller vad det nu är som hörs emellanåt)... Jag ger mig lov att bara sitta och njuta i skuggan (i solen är det för varmt) ...visst finns det massor jag borde göra men nu sitter jag och njuter för stunden, för det vad jag har (och glömmer en stund det andra). Jag kan inte låta bli att fascineras av körsbärblommen, av allt liv som väcks runt omkring mig.


Jag sitter och tänker på mina käraste, barnen , kramarna jag fick i morse...tisslet och tisslet...blir varm om hjärtat.
Morsdag!


Jag tänker på min älskling på andra sidan jorden...han har det inte lätt just nu...han har igår letat hem åt oss hela dagen och skall fortsätta idag.


Jag blir så rörd av alla tankar, känner en tår trilla ner på min kind! 


Hoppas du också får en fin morsdag! 

torsdag 3 maj 2018

Välkommen maj...


Fast vintern och våren har känts lång kom maj ändå rätt så plötsligt. Maj är en av årets bästa månader. Maj kommer med grönska och värme (förhoppningsvis). Maj kommer med löfte om en ny sommar, med nytt liv. Kärlek,  drömmar...


Jag tror maj är en av de mest "fullspäckade" månaderna efter december. Varje år försöker jag att jag inte planera in något i maj, för med åren har jag lärt mig att den fylls ändå, så även detta år. I kalendern finns utöver det vanliga bl.a.; utfärd med frökens klass till Molnträsk, utfärd med pojkarnas klass till Gesterby, Borgbacken och Löparö/Kitö, fester och kalas. "Stressigt", nej bara fullt upp, men roligt...


Maj ger mig nytt liv, känner att jag vill så mycket...jag vill städa och pyssla inne, jag vill planera och plantera i trädgården  jag vill njuta av dagen, jag vill sy mig en ny sommargarderob... Åååh...om tiden bara kunde stanna en stund. 



lördag 28 april 2018

Trädgårdsdrömmar och sorgearbete

Står och krattar gräsmattan och märker att står mera och funderar än arbetar... 


Nu börjar det kännas så där "på riktigt" att vi skall flytta, fast vi "vetat" det snart ett år. Här tills har allt varit så "kanske" och "om" och "när". Förstås finns det en massa frågor och mycket som är öppet ännu, som t.ex. var och hur vi skall bo?, när vi skall åka? (juli!), vad "får" vi ta med oss? osv... Men jag känner på mig att allt det här kommer att lösa sig...


Mera panik börjar jag nu få över allt jag skulle vilja få gjort här hemma innan jag säger adjö och på återseende! Jag vet att det bara är tillfälligt men trots det... Jag skulle vilja ha "drömträdgården" klar, den som jag varje vår drömmer om och varje höst inser att jag inte hunnit göra något åt (buhuu). Varför har/tar jag inte tid (...och pengar) till att gräva upp hela eländet och börja om från början med rätt material, rätta höjder och lutningar... Buskar, träd och blommor som bara "tar sig" så där som i tv...


Jag sörjer redan och saknar mitt trädgårdsland och växthus (som jag så länge drömde om) och som vi förra sommaren fick klart och nu kan jag inte njuta av det. Måste också försöka ta reda på hur jag "förvarar" trädgårdslandet på bästa sätt?! Tips? 


Det positiva med att inte odla något den här sommaren är att jag kanske får lite mera tid att spendera på resten av gården...om jag ens skulle få en av drömmarna uppfylld?! 


Nej, nu tillbaka och kratta...känns skönt att få skriva av sig lite... 




söndag 22 april 2018

Näst sista yrkesprovet...

Näst sista yrkesprovet avklarat...snart är det klappat och klart. Den här gången var det möbeltapetsering, gardinsömnad och lampskärmar som gällde. Jag är så glad och nöjd med den här inredarutbildningen, ångrar inte en enda dag. Så mycket jag fått prova på och lära mig.


I möbeltapetseringen fick vi lära oss klä om enklare stolar som typ köksstolar. Tänk så mycket ett nytt tyg (och lite färg) kan göra. Det här är nog något jag kunde tänka mig att börja göra i framtiden, så roligt är det.




Gardiner (och gråa hår ;-) ) blev det också till slut fast jag nog emellanåt tvivlade. Vi fick själv välja hurdana vi gardiner vi ville sy, ja eller egentligen sådana kunden önskade sig...min kund valde kanske det svåraste man kan tänka sig, men det är jag glad för. Jag önskade mig en utmaning och det fick jag! Till en början hade jag ingen aning om hur jag skulle börja men efter några dagars försök och misstag började de ta form. Nu är jag riktigt nöjd med slutresultatet och så var bedömmarna också, lyckligtvis.



Lampskärmar...har tusen idéer men tyvärr hade vi inte så mycket tid för det i skolan (och ännu mindre hemma) att förverkliga dem. Jag tog mig an Alinas taklampa som jag så länge velat byta ut. Visst fick den ett ansiktslyft med väldigt enkla metoder?! Ritade fjärilar runt om som jag sedan skar ut med en skalpell...och tadam hade Alina en "ny" taklampa. Kunde jag ha en framtid inom lampskärmstillverkning, hm?



Nu har vi bara några skoldagar kvar och ett yrkesprov i schablonmålning. Så fort har två år runnit iväg.