fredag 29 december 2017

Jul 2017


Nu börjar det vara dags att sätta punkt för den här julen. En jul jag kommer att minnas med värme. Julen som jag hade bestämt att ställa igång tidigt för att hinna njuta av utan att stressa...


...hade faktiskt ljusstakar och stjärnorna i fönstret före första advent (har aldrig hänt tidigare tror jag)...långa listor på pynt som skulle lagas och julklappar som skulle skaffas fanns färdigt...men sedan vet jag inte vad som hände när vi vände kalenderbladet till december, de var som om någon fyllt kalendern utan att jag var med... Nåja så är det väl alltid...jag känner trots allt att jag fick en fin adventstid och hann med en hel del utan desto större panik. T.o.m barnen hade märkt att jag inte stressat som jag brukar, det var något det.


Julen förflöt som vanligt (fast på något vis i ett lugnare tempo, vad det kan bero på vet jag inte!?), risgrynsgröt, julkyrka, gravgården, julbastu, lååång väntan på tomten och julmiddagen och så resten av kvällen paketöppning. Oj, så snäll jag varit...en sådan massa paket jag fick (får visa dem i ett eget inlägg). Juldagen firades traditionsenligt hos mamma och pappa med lutfisk etc. Jul annandag blev lite annorlunda än den brukar eftersom svärfar hamnade in på sjukhus på julafton, men vi kan vara glada att han mår bättre nu...igår åt vi julmiddag hos svärmor istället.


Jag vet inte om jag här på bloggen har avslöjat vårt (läs mitt) jultema, men den som följt mig på IG vet att det i år efter många ångest fyllda månader (då jag inte hittade något som kändes rätt) kom på en sömnlös natt att det skulle vara naturen. Med ens kändes det så rätt! Grönt, enkelt och naturnära. 


Några gamla konservburkar blev till adventsstake. Granen pyntades med garn hjärtan, tovade bollar, näver hjärtan och en flaggirlang (Finland 100 till ära). Middagsbordet fick en matta av mossa, lite kottar och en enkel julros. Visst hade jag tänkt mig en krans av kottar, bollar av mossa och några andra små pynt...som nu inte blev av, men det gör inget. 

 

 

Nu har jag njutit av att få vara med familjen och ta det lugnt i nästan en vecka så imorgon (och övermorgon) är det dags för lite jobb, för sedan igen kunna njuta av en vecka med familjen. 


fredag 22 december 2017

Pepparkaks bakning pågår...


Inget är som förr... (inte ens dagen för pepparkaks bakning, vi brukar alltid baka på självständighetsdagen). Barnen börjar bli stora...så här står jag nu ensam och bakar. Känns lite vemodigt! 


Tänker tillbaka på tidigare år, då har vi alla varit samlade, julmusiken spelat, glögg serverats. Jag har kavlat deg åt alla, barnen tryckt ut olika figurer, Janne lyft pepparkakorna på plåten (och önskat att man bara lagar <3 för de är lättast att flytta) och gräddat dem. 


...men nu står jag ensam. Alina var med en stund. Edvin kom och åt lite deg och for iväg på träningar. Lucas håller till på rummet, Tristan är ute och åka med en kompis...Janne är också iväg.


Det sprider sig en härlig doft i huset som lockar barnen att emellan åt komma och nappa en bit deg, kavla (själva) och trycka ut ett par figurer för att sedan igen fortsätta med sitt. Julmusiken växlas med ungdomarnas "musik". Det känns konstigt att själv välja figurer att trycka ut och det tog några plåtar innan jag kom på hur många minuter var passligt i ugnen.


Men nu har jag några travar med pepparkakor trots allt. Traditionella hjärtan, stjärnor och gubbar, men också nya älgar, rävar och björnungar (som passar in i årets jultema, natur). 


Alina önskade så att i år få göra ett pepparkakshus...jag var inte så pepp på det, men köpte ändå en "byggsats" åt henne när jag råkade hitta. Och tro det eller ej, hon har själv satt ihop det! 



Nu är det inte många nätter kvar... 








söndag 26 november 2017

8år


Det är nu två veckor sedan min minsting fyllde 8år, så tiden går fort. Jag minns som igår när hon föddes. Åtta härliga år har jag fått med denna envisa, bestämda, snälla och omtänksam dotter.





Det är nu en vecka sedan vi firade henne tillsammans med goda vänner.  Som tema för festen hade vi svan(sjön), det syntes i så väl klädsel som bakverk. 



Klänningen är inspirerad av mekkotehdas Tyyne, men som mönster använde jag Merili (också mekkotehdas) med små ändringar. Tyget är från Eurokangas (överdelen och fodret) och Karnaluks (tyll, sammets-och sidenband). 


(För den som undrar...svanen är gjord av maräng (vingar och huvud) och fylldtårta (kroppen)).


lördag 18 november 2017

På G...




Tiden rinner iväg...mycket på G just nu. Det är skola, födelsedagsfester, "vardag" och mycket annat. Den som följer mig på instagram har sett att vi firat Alina redan två gånger och i morgon blir det tredje gången gillt <3. Svan tema skall det bli den här gången! ...kommer att synas i både bakverk och klädsel men mer vill jag inte avslöja nu.




I skolan hade vi sista lektionen i möbelsnickeri i torsdags...så på onsdag är det upp till bevis. Hjälp, lite nervöst! Men så roligt det har varit att snickra (och vår lärare är bara bäst!), nu är jag fullproppad av idéer med saker jag skulle vilja snickra. Verkligen synd att den här kursen tog slut.



Sedan jag skrev sist har jag också hunnit vara med arbetskompisarna på "handarbetskryssning" till Tallinn/Karnaluks, skoj att träffa arbetskamraterna utanför jobbet ibland. Jag har också varit till Åbo slott och domkyrka med pojkarnas klass och igår besökte jag Ateneum för första gången, också det med pojkarnas klass...rekommenderar att vara klassförälder ;-) !




Nu i säng så jag orkar dekorera kakor imorgon!

Njut av veckoslutet!















måndag 23 oktober 2017

Höstlov, höstlov...



Barnen har haft höstlov från skolan de senaste dagarna...åååh så vi har njutit. Vädret har också visat sig från sin bästa sida, sol och några köldgrader...vackert så man kunde dö. Även om höstlovet inte alls blev som jag tänkt mig tror jag ändå att barnen är helt nöjda, och det är ju huvudsaken, det var ju ändå deras lov. (Jag har mitt nu, hehe, skall först på fredagen på jobb så jag kan göra nästan vad jag "vill" (måste) den här veckan.) Jag hade planerat att ta husbilen (där man kan mysa till det och ingen slipper att "fly undan") och åka någonstans för att vandra och så skulle jag jätte gärna ha velat åka till Särkänniemis Karmiva karnevaali (eller åtminstone Borgbackens ljusshow och fyrverkeri)...men jag får sällan som jag vill...det är jag van vid...



Istället bakade jag bullar (recept från Lantliv) och packade kaffekorgen och gick till skogs på torsdagen med Alina och Janne (pojkarna lös med sin frånvaro). Behövs inte så mycket mera...Trevligt med skogen inpå knuten!







Fredagen tillbringade vi med vandring i Noux nationalpark...ljuvligt! Och vädret....! Skönt för både kropp och själ.



På lördag blev det simning, RAX buffet och bowling och på söndagen tog vi igen oss efter lovet (och Lucas hade innebandy match). Så gick lovet... Det behöver inte vara så mycket...Barnen önskade sig simning, bowling, vara hemma och korvgrillning i Storskogen...och de fick de (nästan)!