måndag 23 oktober 2017

Höstlov, höstlov...



Barnen har haft höstlov från skolan de senaste dagarna...åååh så vi har njutit. Vädret har också visat sig från sin bästa sida, sol och några köldgrader...vackert så man kunde dö. Även om höstlovet inte alls blev som jag tänkt mig tror jag ändå att barnen är helt nöjda, och det är ju huvudsaken, det var ju ändå deras lov. (Jag har mitt nu, hehe, skall först på fredagen på jobb så jag kan göra nästan vad jag "vill" (måste) den här veckan.) Jag hade planerat att ta husbilen (där man kan mysa till det och ingen slipper att "fly undan") och åka någonstans för att vandra och så skulle jag jätte gärna ha velat åka till Särkänniemis Karmiva karnevaali (eller åtminstone Borgbackens ljusshow och fyrverkeri)...men jag får sällan som jag vill...det är jag van vid...



Istället bakade jag bullar (recept från Lantliv) och packade kaffekorgen och gick till skogs på torsdagen med Alina och Janne (pojkarna lös med sin frånvaro). Behövs inte så mycket mera...Trevligt med skogen inpå knuten!







Fredagen tillbringade vi med vandring i Noux nationalpark...ljuvligt! Och vädret....! Skönt för både kropp och själ.



På lördag blev det simning, RAX buffet och bowling och på söndagen tog vi igen oss efter lovet (och Lucas hade innebandy match). Så gick lovet... Det behöver inte vara så mycket...Barnen önskade sig simning, bowling, vara hemma och korvgrillning i Storskogen...och de fick de (nästan)!

torsdag 19 oktober 2017

Dåligt samvete...


Här sitter jag och ingenting gör. Idag är en sådan dag, tyvärr eller skönt?! Tror jag undermedvetet vilar upp mig efter veckoslutets scoutevenemang och måndagens och tisdagens jobb och skola, båda dagarna sent hemma. (Det stämmer som Alina plötsligt utbrast vid morgonmålet, "mamma får jag krama dig, har inte gjort det sedan i söndags", gullungen min.)



Vi hade ett super skoj och lärorikt veckoslut med de äldre scouterna. UTE 1 kurs på agendan. Vi sov i tältkåtor, gjorde mat på öppen eld och gjorde vår bestyr i det fria. Utelivs människan mig vaknade till liv. Idag har jag suttit och funderat på vad vi skall hitta på på höstlovet (som börjar i morgon, bättre sent än aldrig...).


Jag flyttar mig från stol till stol...skulle vilja få hushållet i skick, växthuset borde tömmas, det sista från trädgården borde skördas, jag skulle vilja ge tid åt barnen och jag har en del beställningsarbeten jag borde göra...men ingenting "smakar" idag. Visst har jag tömt tre rinkkor (så ni kan tänka er hur hjälpköket ser ut), tvättat tre maskiner byk, kokat och mosat ett och ett halvt ämbar äpplen...och nu ska jag gå och göra en äppelkaka åt Lucas på namnsdagen! 


Har du någon gång haft en sådan här dag? 

fredag 13 oktober 2017

En torsdag i oktober...


Vissa dagar bara är annorlunda...idag (läs igår) är en sådan...Kände genast jag steg upp att det kommer att bli en bra dag, då visste jag inte ännu att det var is på trappan och solen höll på att stiga upp efter många, många dagar i gömman. Jag har mycket på "to do listan" innan skolan och är full av energi...


Men dagen blir inte alltid som man tänkt sig (inget att stryka från listan), men vad gör väl det...Nu "tossar" jag omkring i mina nya ullstrumpor (tack mamma!).


Träffade på svärmor på gården, hon hade krattat/plockat äpplen från gräsmattan och fört på komposten...hjääälp (och Tack!), jag räddade dem.


Känner mig så lycklig och varm i hjärtat...tvättmaskinen surrar på, äppeldoften sprider sig i köket, saft maijan puttrar på och snart skall jag mosa äpplena till äppelmos och sätta i frysen. Andra äppelpajen är i ugnen... Efter det är det svamp pajens tur. Katterna sussar så sött...


Nu, duka mellanmålsbordet och sedan hämta barnen från skolan innan jag själv beger mig iväg till skolan!



Ta vara på stunden vännen!



lördag 7 oktober 2017

Äppel, päppel...


Det var det här med "tjänster och gentjänster"...jag hade ett tyg (som blev till en "buff") som C gillade och hon äpplen som jag saknade...


Jag fick en stor påse med de finaste äpplen. Tack massor C&H! Av äpplena har det nu blivit den godaste av alla äppelsyltar...Satus sylt som barnen kallar den, mmm... Äppel, vanilj och kanel är hemligheten.




Det blev äppelmos också. Tänker alltid på min mormor när jag står och "vävar"/mosar äpplena. Min mormor gjorde alltid "äppelmos" och "fin äppelmos" (då var äpplena skalade)... Jag gjorde äppelmos!


Men det var inte allt, äppelpaj bjöds det också på, Pirjos äppelpaj. Jag gillar de här namnen på recepten som berättar ursprunget...mammas, mommos, tant Selmas osv., de för tankarna tillbaka till personen i fråga. 


Kände mig nog lite som "tant ta till vara" eller "tant sparsam" när jag sparade alla skal och kärnhus, men det var det värt...kokade saft på dem och sedan en stor karott äppel-ris gröt på saften.



Tänk så mycket man kan göra av en påse äppel!...och ännu finns det några kvar att mumsa i sig! 


Drömmer om att våra egna träd skulle börja ge frukt, i år fick vi totalt elva äpplen! I väntan på det, ha det bäst!