Teater

...alltså jag vet inte vad jag skall säga, jag är helt utan ord, helt betagen...är på väg hem från stan, efter den finaste föreställningen jag någonsin sett; Kristina från Duvemåla. Helt otrolig! Vilka skådespelare, vilka fina scener, så vackra sånger...synd att den snart tar slut så man inte hinner gå och se den en gång till, men tack mamma och pappa för den här chansen /julklappen!

Våren

För drygt en vecka sedan såg jag de första tussilagona och vågade börja hoppas på våren. Nu är den här, helt otroligt! Det har gått så fort att jag inte hunnit med...några speciella vårtecken har jag ändå hunnit bonga under veckoslutet men fick tyvärr inga bilder. Jag har sett citron- och nässelfjäril (som inte ville bli på bild, sprang länge efter dem med kameran), vattenloppor men då hade jag ingen kamera med, kläder ute och torka men det är inget att fota, Janne fräste trädgårdslandet och såg en sädesärla men då var jag inte hemma. Idag  tänkte jag skulle gå ut och ta en vårbild till det här inlägget, funderade jag en stund på vad skulle vara riktigt "vårigt" på vår gård? Det mest "våriga" jag kom på var knopparna på syrenerna, men gissa om jag blev förvånad när jag såg hur det kryllade i myrstacken intill. Myrorna måste jag fotografera...och då fick jag syn på vitsipporna...det är nog kanske det som mest visar att nu är våren här och det med besked! Njut av våren, jag har på känn att den blir kort! Ta en kaffe på trappan i solskenet och njut av fågelsången!...finns det något mera lustfyllt så här efter vintern...

Vart tog vägen vägen?

Nog ser jag framemot våren och har för engångsskull varit glad när det regnat, med hopp om att snön skulle smälta och nytt liv/ grönskan skulle få fart. Men när man bor så här på landet får man räkna med att naturen kan spela vissa spratt med en, som igår kväll när vi kom hem från butiken och vägen var försvunnen...Tur har jag en snäll svärfar som körde hem oss och alla butikskassar med traktor...och pojkarna fick en lite annorlunda skolskjuts idag morse.

Storken...

....nej, så är det inte! Inte till oss åtminstone, tyvärr.

...men, jo jag fick en smärre chock igår när jag körde pojkarna till Nickby på träningar...på åkern vid vår postlåda, fast i den livligt trafikerade vägen, gick en stork omkring vit, svart med sin grannröda näbb. Min första tanke var; nå nu har tranorna kommit och våren, men i samma ögonblick förstod jag...inte ser tranan ut så där...och måste titta en gång till. Där var den ännu när jag kom tillbaka och ännu tre timmar senare när jag på nytt körde förbi...så något ärende har den nog här i trakten.

Vårtecken

Jag såg vårens första tussilago idag, fåglarna sjunger så glatt, snön smälter på taken och i början av veckan såg jag två svanar komma flygande... så nu vågar jag börja hoppas på att våren är på kommande. Jag tänkte skriva äntligen, men jag måste nog erkänna att jag njutit av den fina vintern också, speciellt de här senaste soliga dagarna. Janne som alltid tycker att det är onödigt när jag hjälper våren (står och hackar is eller kastar ut snö) och brukar säga att "nu smälter den till midsommaren" men t.o.m han började tvivla på det, så nog har vi haft en lång vinter. Men säkert får han rätt i år också...

Dela ni också gärna med er av era vårtecken...

Klädaffär...

Barnens lek är underbar...
Alina ropade från sitt rum härom dagen; "Mamma nu kan du sälja min gråa (läs beige) klänning" , "Jaha varför skulle jag släja din favoritklänning?" sa jag tillbaka men fick inget svar. Tänkte bara att hon kanske allt för ofta hört att klänningarna jag syr är till salu.När jag efter en stund går in i hennes rum ser jag att hon har hängt upp en del av sina klänningar och har nu butik, gulligt! Kanske hon en gång får uppfylla min dröm?!...då lovar jag att hjälpa henne ;-)